Det koreanska brännvinsmärket Jinro, som jag gissar är relativt okänt för den svenske konsumenten, har de sista åren kvalificerat sig för titeln "världens mest sålda spritmärke" med hela 93,5 miljoner lådor sålda i fjol.
Om du undrar varför jag skriver om koreansk sprit på den här bloggen, så handlar det om att man även är Japans mest sålda spritmärke, där man säljer flera gånger fler flaskor än japanska konkurrenter som Iichiko eller Asahi.
Som vanligt när det gäller utländska varumärken så handlar framgången om att dels förstå hur den japanska marknadens försäljningsled fungerar, dels om att förstå vad den enskilde japanska kunden vill ha och dels om att vara ihärdig och inte ge upp efter bara några år. Jinro har funnits i Japan i ca 40 år, och den investeringen betalar sig nu på ett väldigt trevligt sätt.
Man har mer än halva den sydkoreanska marknaden för brännvin, men då den sydkoreanska befolkningen "bara" är ca 52 miljoner personer, så finns tillväxten framför allt i utlandet. Japan är här den största marknaden för företaget, men nu satsar man hårt på andra länder i Sydostasien, som Vietnam, Filippinerna och Thailand. Men man tänker inte stanna där. Man satsar i slutändan på att bli en global aktör i samma storlek som Diageo och Pernod Ricard.
Är ni nyfikna på hur det smakar, så finns det en koreansk konkurrent - Chum Churum - på Systembolaget. Till skillnad från det japanska brännvinet, som i gemen är torrt, så är det koreanska lite åt det sötare hållet. Detta för att passa till den kryddstarka koreanska maten. När jag äter “äkta” koreansk mat ute på stan, så dricker jag gärna detta till. Alkoholhalten är relativt måttlig, 20-25%, och med lite is och vatten i så fungerar det utmärkt som måltidsdryck.