Vi skrev härom dagen på Japanbloggen om hur ruggigt kallt det kan vara i Japan, framför allt inomhus. Ett viktigt vapen mot kylan inomhus är givetvis varm och närande föda, och under den japanska vintern är det då ofta fråga om nabe, det japanska ordet för gryta.
Det kan handla om internationellt kända rätter som sukiyaki och shabu-shabu, men vanligare är de billigare lösningarna utan fantastiskt japanskt nötkött, till exempel sumo-brottarnas älskade chanko-nabe eller den Korea-inspirerade kimuchi-nabe.
I fallet sukiyaki kokar man fint skuret nötkött, grönsaker, tofu och nudlar gjorda på konnyaku i en söt sås gjord på soja, mirin (sött risvin) och/eller socker. Det hela doppas sedan i ett uppvispat rått ägg före inmundigandet.
Den som vill ha en mindre söt men inte desto mindre god anrättning rekommenderar jag shabu-shabu. Här använder man nöt- och/eller fläskkött som skivats mycket tunt och som doppas helt lätt i sjudande vatten där man också kokar en hel radda olika grönsaker. Det är denna rörelse som man ljudillustrerar med namnet på rätten: shabu-shabu, shabu-shabu låter det när man för köttet nere i vattnet och låter det koka på några sekunder. Köttet och grönsakerna doppar man sedan antingen i goma-dare, en sesamfrösås, eller i ponzu, en sås gjord på soja, mirin (sött risvin) och citron eller annan icke-söt citrusfrukt. Eftersom man kokar grönsaker och kött under sittningen, tillverkar man samtidigt en god buljong som man till sist avnjuter med antingen kokt ris eller nudlar.
Nabe kan göras på många olika sätt. Det kan vara sojabaserat, misobaserat eller buljongbaserat. Det kan handla om fisk, skaldjur, fågel eller kött, och i fallet med chanko-nabe kan det handla om allt ovanstående i samma gryta, givetvis tillsammans med generösa mängder grönsaker. Chanko-grytan är givetvis till för att "göda" de stora gossarna som slåss, endast iklädda sina karakteristiska "blöjor", men det är egentligen inte speciellt fettbildande mat, utan det handlar nog mera om att de tunga grabbarna äter rejält stora mängder av vad de än har framför sig.