Vi har en trevlig blandning av kunder, både privata och företagsrelaterade; i det senare fallet oftast i kombination med tolkning vid företagsbesök eller i samband med diverse konsultarbete. Vad som är gemensamt med de flesta kunderna är att man oftast inte är bekanta med hela sortimentet av japanska maträtter. Alla känner till sushi, ramen och wagyu, men i övrigt är det för de flesta en vit karta. Det är därför extra roligt både för mig som vägledare och för kunderna att hitta ställen som erbjuder nya smaker och intryck för de hitresta.
I förra veckan var vi ute med en återkommande privatkund i en stadsdel fylld av små mysiga hak som hittills inte upptäckts av floderna av utländska turister. Faktum är att det är ytterst sällsynt att man träffar på en utlänning utöver de jag har med mig. Detta uppskattas storligen av kunderna, då det givetvis känns mera “Japan” om krogen inte är fylld av folk man lika gärna kunde ha träffat i Stockholm, London eller på Gran Canaria.
En stor fördel med alla dessa hål i väggen, förutom att det är en gemytlig stämning, god mat och dryck och ytterst rimliga priser, är att menyerna brukar innehålla en stor bredd av rätter. Både kött, fisk, skaldjur och grönt. Detta gör att det är lättare för den allt större skara grupper där man kan ha både köttälskare, pescetarianer, vegetarianer och veganer. Givetvis har vi också en ganska stor skara med diverse matallergier som man måste ta hänsyn till.
Här får ni en bildkavalkad, först med lite miljöbilder och sedan med diverse rätter som erbjuds en kväll som denna.
En ganska typisk izakaya-gata med dess röda lanternor (aka-chochin) som signifierar att här kan du minsann äta och dricka.
Här en relativt nybyggd gata där man som ni ser ändå försökt efterlikna den klassiska pubgatan.
Ytterst lätt halstrad kyckling - dvs nästan helt och hållet rå. Givetvis speciellt uppfödd och noggrant testad fågel. Ingen japan köper en kyckling på snabbköpet för att äta den rå!
Återigen lätthalstrat, denna gång lätt inlagd makrill. Serveras med picklad ingefära och karashi, den starka japanska senapen.
Blåmusslor stekta i ugn med mycket lök och vitlök.
Till vänster har vi en historia med tunna skivor fläskkött och gul lök i lager på lager. Till höger shiitake-svamp. Allt grillad över högkvalitativt grillkol.
Jag har aldrig sett sushi på en izakaya, men sashimi är inte ovanligt. I det här fallet fullt i klass med en sushikrog av god kvalitet.
Ugnsgrillad fläsksida - grymt gott!
Hamu katsu - friterad skinka. Med tonkatsu-sås och karashi - stark japansk senap.
Detta är inte yakitori utan istället yakiton. Samma yaki, dvs stekt eller grillat, men istället för tori, dvs fågel, så är det ton, dvs fläskkött. Samma tecken som buta, gris. Fläskfärs och fläskkött grillat över binchotan, Japans bästa grillkol.
Otroligt vanlig anrättning i Japan är karaage, friterad kyckling utan panering. Uttalas med kara och age som två distinkta ord.
Marinerad rå kycklinglever - så gott!
