Det snabbt växande internationella intresset för japansk mat och dryck innebär inte enbart att allt fler reser till Japan för att smörja kråset, det resulterar också i en ökande export av dylika produkter från Japan. De sista siffrorna är inte sammanräknade, men ansvariga byråkrater tror att man under 2018 exporterat mat- och dryckesvaror för ca 900 miljarder yen, vilket är ett nytt rekord, och man är nu i princip säkra på att man under detta år kommer att nå 1 biljon yen, dvs ca 82 miljarder kr i exportomsättning.
Det japanska wagyu-köttet fortsätter sitt segertåg, och exporten ökade ca 30% jämfört med 2017. Sake var dock den stora överraskningen, då denna klassiska japanska alkoholdryck ökade sin export med hela 47% under 2018 och en stor del av ökningen står Kina för. Förmögna kineser har börjat inse att sake passar bättre till sushi än en flaska Romanee-Conti, och är beredda att betala toppriser för de finare sorterna som Kubota, Dassai eller Nambu Bijin. På dryckessidan var grönt te också en ny rekordsättare, där framför allt de finare sorterna uppvisar en ökning.
Och samma sak gäller för finare risviner. Detta en Kubota från prefekturen Niigata.
En del av förklaringen bakom de nya rekordsiffrorna är att japanska restauranger utanför Japan blir allt fler. De sista två åren har antalet japanska krogar utanför hemlandet ökat med ca 30% till ca 118,000 etablissemang.
Japanska regeringen tycker om höga och stigande inkomstsiffror, så man kommer att fortsätta att stödja exporten av mat- och dryckesvaror med olika kampanjer utomlands. Trans-Pacific Partnership (som ju Trump trumpet och utan något intelligent övervägande gick ur innan det trädde i kraft) och det nya handelsavtalet mellan Japan och EU kommer dessutom att innebära många nya kanaler och möjligheter.