Mat med kunder-kavalkad #4

Återigen är jag ledsen för långa uppehåll mellan inläggen. Som tidigare så handlar det om en stark tillströmning av gäster. Här så en ny samling foton på mat våra kunder har smörjt sina krås med. Peka på fotot för mera information.

Enklare och godare än sashimi är svårt att hitta, faktiskt. Handlar ju egentligen bara om att använda bästa möjliga råvaror och sedan ha en vass kniv för att ge fisken snygga snitt.

Friterade jätteräkor, bambuskott, sparris och potatis med en grönsallad.

Omuraisu - stekt ris med lite finhackade grönsaker och skinka i botten, sedan en omelett och så en köttgryta runtom det hela (nötkött). Som en bonus en friterad jätteräka.

Ika, dvs squid (den mindre tioarmade bläckfisken) på en av mina absoluta favorit-sushi-krogar.

Hotaruika - en pytteliten bläckfiskart.

Kohada - en fisk i strömmingsfamiljen. Lätt inlagd.

Kurumaebi - en mellanstor räka. Här kokt.

Färs på tonfisk uppblandat med picklad daikon (den stora japanska rättikan) med färsk riven pepparrot.

Halstrad ål som sushi.

Uni - en hel sjöborre med lite mousse på krabba i mitten med lite kaviar på.

Chawanmushi - japansk äggstanning med ägg och japansk buljong med skaldjur och grönsaker.

Hummer på teppanyaki-krogen. Såserna i bakgrunden är krabbsmör till vänster och aioli till höger.

Oxtunga och krabba.

Prima wagyu-kött - detta från Hyogo (dvs sk Kobe-kött) på hällen.

Kimchi - inlagda koreanska grönsaker på yakiniku-krogen.

Wagyu före grillning på samma yakiniku-krog.

Bo i stil när ni ska åka skidor i Niseko

Niseko, ca sex mil från Hokkaidos länshuvudstad Sapporo, är sedan länge världsberömt för sina suveräna skidbackar med stora mängder pudersnö offpist. Det har hänt flera gånger att den svensk som råkat sitta bredvid mig på en flygning med SAS eller Finnair mellan Stockholm och Tokyo berättat att han åker till Japan för att åka skidor i Niseko. Australiensare och Nya Zealändare, som ju har sommar när vi har vinter här på norra halvklotet, är kanske de största Niseko-fantasterna. Det finns faktiskt anläggningar i Niseko som ägs av australiensare.

En gammal god svensk vän och hans japanska fru, båda flitiga företagare i Tokyo, har designat och byggt en magnifik villa däruppe som man hyr ut när man själva inte är där. Huset har ett vackert namn: Setsuin - “snöskugga”.

Jag gör det enkelt för mig och saxar lite ur deras PR-material:

Det finns många lyxiga hus och lägenheter i Niseko, men Setsuin är annorlunda. Huset ägs av en svensk-japansk familj som bor i Tokyo och som själv tillbringar mycket tid i huset. Den personliga touchen är uppenbar så fort man stiger in.

View fullsize

Huset är vackert både på utsidan och insidan. Stort och lyxigt.

Klicka för större bild.

Anländande gäster hälsas alltid med ett nytt blomsterarrangemang. Köket är långt bättre utrustat än vad som är standard. Dekorationer och textilier skiftar med säsongen.

Du hittar karaoke, PlayStation 4, olika brädspel, wifi och Netflix utan extra kostnad. Här finns också ett svenskt eldrivet skrivbord för den som behöver jobba litet.

Setsuin är perfekt för sex personer. Sex vuxna med ytterligare barn fungerar också utmärkt.

Under vintersäsongen ingår en rymlig Toyota Hi-Ace van utan extra kostnad. Bilen har plats för sex vuxna med skidor och snowboards och annan utrustning. Kom bara ihåg att du behöver ett internationellt körkort för att kunna köra i Japan, tillsammans med ditt nationella körkort.

Ni kan läsa mer på deras sajt här, och ni kan också enkelt boka via knappen längst uppe till höger. Använder ni promokoden "japanblogg" så får ni 10% rabatt.

View fullsize

Kaisendon är fisk och skaldjur på en bädd av ris.

Klicka för större bild.

Eftersom detta är Japan Gourmet Guide, så måste det givetvis nämnas att Hokkaido är en fantastisk matdestination också (man behöver ju lite god och stärkande mat om man ska åka skidor varje dag). Några rätter som man bör testa där uppe är exempelvis ramen (miso-varianten är den mest typiska Hokkaido-stilen för ramen), kaisendon (en skål med ris med diverse fisk och skaldjur som toppings), krabba och sist men inte minst Genghis Khan (uttalas Jingisukan), en rätt med fårkött och grönsaker man steker på ett bord på restaurangen. Detta kan man med fördel göra på ölbryggeriet Sapporos ölmuseum i just Sapporo, där man då kan skölja ned det stekta fårköttet med företagets utmärkta öl.

View fullsize

Genghis Khan är en populär rätt i hela Japan, men en lokal specialitet uppe på Hokkaido. Klicka för större bild.

Foto: Sapporo Tourist Association

View fullsize

En rykande varm skål miso-ramen sitter fint uppe i kalla Hokkaido. Den här skålen kommer från krogen Kichitora som har en filial i Tokyos Shibuya-distrikt och en i Manila. Klicka för större bild.

Foto: Kichitora

Sushi Saito - stjärnkrogen utan stjärnor

Vad kan vara bättre än tre stjärnor i Guide Michelin för en krog med ambitioner? Jo, kanske inga stjärnor alls. Sushi Saito - en av världens mest kända sushi-restauranger, är nu så framgångsrik att man inte finns med i guiden längre.

Sushi Saito, sushikrogen i Tokyo som haft tre stjärnor i guiden sedan 2009 (och två dessförinnan), har från och med 2020 års version inga stjärnor alls. Man är inte med i guiden överhuvudtaget. Detta beror då inte på att kvaliteten plötsligt och våldsamt förändrats till det sämre, utan det är helt enkelt bara orsakat av det faktum att restaurangen inte längre tar emot bokningar från allmänheten. Man rymmer bara åtta stolar, och efterfrågan på dessa få stolar från stammisar och deras medförda gäster är helt enkelt större än tillgången; därav avsaknaden av möjlighet att boka på vanligt vis.

Nu lär man knappast sakna dessa stjärnor. Ryktet är numera så grundmurat det kan bli, och man har fullt hus varje dag utan att behöva oroa sig för att en stjärna mer eller mindre skulle påverka denna situation.

Den relativt unge Takeshi Saito håller ensamt hov vid sin disk, assisterad av ett mindre antal ännu yngre män som plockar fram ris och de råvaror från havet som inte finns direkt framför Saito i trälådor med glaslock. De serverar också givetvis de drycker som är beställda.

Personligen så uppskattar vi restauranger där man erbjuder “omakase”-menyer, där innehållet är fastlagt av kocken beroende av de råvaror och den kvalitet som är tillgänglig. Är kocken att lita på, vilket hen i princip alltid är om det är omakase som är grundregel, så blir det helt enkelt det bästa som går att skaffa inom den budget som råder för stället. Sushi-krogar som har samma fiskar på menyn alla dagar året runt, eller nästintill, attraherar istället kunder som i första hand tänker på priset och kan se lite mellan fingrarna om smaken fluktuerar något över veckorna och månaderna.

Sushi Saitos omakase gör oss inte besvikna. Vi får en lång kavalkad av läckerheter med ett antal “förrätter” i form av fisk och skaldjur utan ris innan man övergår till sushi. Allt är fantastiskt, men vi kan nämna exempelvis två grymma sorters sjöborre från Hokkaido, ett spänstigt havsöra, underbar bonito, den bästa anago vi ätit (conger eel, en havsål) och alla de vanliga delarna av tonfisken, från den magra till den fetaste. Det hela avslutas med “dessert” i form av klassisk japansk halvsöt omelett. Att vi blir både mätta och nöjda är århundradets underdrift.

Här ett litet galleri med saker vi fick oss till livs. Det är långtifrån hela menyn, då vi ibland blev för exalterade för att komma ihåg att fotografera. Klicka i höger- eller vänsterkant för att bläddra.

Stämningen hos Saito är mycket avslappnad, för att inte säga uppsluppen. När vi är där och dricker champagne till maten, så tar Saito sig också gärna ett glas och stämningen blir mycket gemytlig. Han pratar glatt med gästerna och det skrattas ofta och mycket på båda sidor om disken.

Återstår problemet att hitta en ledig stol hos Saito. Om man inte har en stamgäst i vänskapskretsen som har en bokad stol över, så är de finare Tokyo-hotellens concierge-service eller liknande tjänster som ditt kreditkortsföretag kan erbjuda de säkraste alternativen. Att sitta och själv försöka hitta en avbokning via internet eller telefon när man sitter i Sverige eller någon annanstans ute i världen är inte speciellt produktivt, utan då är det bättre att låta någon annan ta hand om det jobbet.

Hur som helst så är Sushi Saito definitivt något att lägga till på sin “bucket list” att ta itu med när Covid-19-eländet är över och vi kan resa igen. Här kan ni under tiden titta på en video av vlog-paret Simon och Martina. Den är från 2016, men inget har ändrats, förutom att marknaden i Tsukiji flyttat till Toyosu.

Intressant läsning om tonfiskens roll i japansk mathistoria

Den alltid lika insiktsfulla Rekishikan, bloggen som förklarar Japan ur ett historiskt perspektiv, har skrivit ett massivt inlägg om tonfiskens roll i den japanska mathistorien.. I princip allt du behöver veta om tonfisk.

Läs mera här.

Rekordpris för snökrabba från Tottori - krabbälskarens paradis

Tottori, på västra Honshu, ca 67 mil med bil från Tokyo till Tottori City, är Japans minst befolkade prefektur med knappa 200,000 invånare. I norr vetter det mot Japanska Havet, en vattenmassa med ett rikt innehåll av fisk och skaldjur. Den mest kända produkten från havet utanför Tottori är krabba, och då framför allt snökrabba, zuwaigani på japanska. Den mest eftertraktade varianten kallas itsukiboshi, krabbvärldens motsvariget till wagyu A5-12. Dessa eftersökta krabbor kostar i snitt ca 60,000 kronor men härför leden skrällde det till ordentligt, då en itsukiboshi ropades in på auktion av en lokal fiskhandlare för inte mindre än drygt 160,000 kronor. Guiness Rekordbok tog genast upp det hela och just den krabban kommer nu att ställas ut under dess kvarvarande liv som turistattraktion.

Mera "normala" snökrabbor är betydligt billigare, men knappast gratis; i grossistledet kan en hankrabba kosta mellan 1500 och 5000 kronor medan honorna, som är betydligt mindre, kostar mellan 80 och 150 kronor.