Japanskan är ett fonetiskt relativt fattigt språk. Man har bara fem vokaler och tillika bara fem vokalljud, och då alla konsonanter (utom m och n som man bakat ihop i ett tecken) måste åtföljas av en vokal, så ger det en begränsad tillgång till möjliga stavelser. Följaktligen finns det många ord med samma uttal och väldigt många ord som till en början ter sig svåra att skilja åt. I början av min bana i Japan fick jag frågan om jag var mätt efter en stadig middag tillsammans med en bekant. Jag ämnade svara onaka ippai, "mage full", men ur min mun kom istället inaka oppai, vilket då istället betyder "landsortsbröst" (en förvånad man trodde för att ögonblick att jag ville träffa en prostituerad dam från den japanska landsbygden)! En bekant ville köpa ett typiskt japanskt lågt bord med inbyggd värme, en sk kotatsu, men då han frågade efter en tonkatsu, dvs friterat fläskkött, på möbelavdelningen på ett varuhus fick han bara ett nervöst leende till svar. En svensk kompis hade ovanan att kalla kvinnor (josei) för älvor (yoosei). 

Vad som kan vara  svårt för utlänningen i början är den stora mängd importerade ord japanskan är fylld av. Dessa ord skrivs med katakana, ett av landets två olika fonetiska skrivspråk, där ett tecken enbart är ett ljud, precis som i vårt alfabete. Då fonetiken är annorlunda, är det väldigt sällan som det utländska ordet uttalas exakt som på ursprungsspråket. När ord importeras kan japanen också ha missuppfattat uttalet, fått höra ordet för första gången från någon person som bryter på någon dialekt eller förkortat ordet (vilket japaner gör hela tiden, även med ursprungligen japanska ord och termer). Många utlänningar tror att ett engelskt ord eller uttryck kan uttalas med normalt engelskt uttal även mitt i en radda japanska ord, men det funkar väldigt sällan då de flesta japaner ytterst sällan eller aldrig fått höra originaluttalet.

Japanskan har faktiskt två ord för hamburgare,  ハンバーガー (hambaagaa) och ハンバーグ (hambaagu). Hambaagaa står för den typiska hamburgaren där köttfärspucken ligger mellan brödskivor medan hambaagu helt enkelt är en förkortning av "hamburg steak", dvs pannbiff. I det senare fallet så är pannbiffen idag i princip "japansk mat", dvs den stekta pannbiffen serveras oftast med kokta grönsaker, ris och miso-soppa. Det är mycket vanligt att utlänningen inte kan skilja på dessa två termer. Japanen, som är van vid alla pyttesmå nyanser i sitt språk, kan liksom inte förstå hur utlänningen kan missta sig på två ord som inte alls låter lika i hens öron.

Även efter snart 36 år i Japan där jag nog pratar japanska mer än 90% av tiden, blir det allt som oftast fel. Numera inser jag i princip genast att det blivit fel och kan rätta till det, men i början när greppet om språket inte är lika fast, så blir det ofta missförstånd då man inte kan riktigt förklara vad man menar.

Med andra ord, om man beställer en hambaagu på McDonalds, så får man ett "det har vi tyvärr inte" till svar.

För dig som vill äta hambaagu har du här ett enkelt recept på japansk pannbiff. Det kommer från den populära sajten/YouTube-kanalen Cooking with Dog.