Regional mat i Japan - måste upplevas
Alla som följer denna blogg förstår säkert hur extremt mat- och dryckesintresserad japanen är i gemen. Detta handlar alltså då inte enbart om Tokyo eller andra större städer; det gäller i hela landet. Det är heller ingen klassfråga. Mindre väl bemedlade personer måste givetvis välja efter sin budget, men inom de ramarna har de klart för sig vad som är gott eller mindre gott. I princip alla vet var byns eller stadens bästa krogar finns och alla vet i vilka affärer man bör köpa sin fisk, sitt kött och sina grönsaker. Kinkiga läckergommar är de, nästan hela bunten!
Japan är ju ett långssmalt land med olika klimat och därmed ibland vitt skilda råvaror att erbjuda. Tradition och kultur har också gett en mängd olika tillagningsmetoder och recept, och varje region bär givetvis på en inneboende stolthet över det man producerar. Den lokala maten är något man omhuldar och man ser gärna att turister kommer och smörjer kråset. Vilket turisterna också gör. Den inhemska turismen är enorm och väldigt mycket av detta resande handlar om att äta och dricka de lokala specialiteterna.
Om man nu inte har tiden eller pengarna för att åka land och rike runt, så är detta inget skäl till varför man inte ska få njuta av de olika landsändarnas kök. Alla län har en sorts "antenna shop" i Tokyo där man säljer och ibland även serverar delikatesser från hemlänet. Vanligt förekommande är också att till huvudstaden inflyttade personer öppnar krog med råvaror och recept från hemregionen.
Ett sådant nyöppnat ställe heter Gassan (月山 - Månberget). Gassan är en ungefär 2000 meter hög vulkan uppe i Yamagata, ca 30 mil nordöst om Tokyo; känd för att vara snöklädd i princip hela året; folk åker skidor där i juli!
Gassan har enbart råvaror och recept från Yamagata, och det är inga dåliga grejer. Vi åt kyckling och fläskkött och massor med grönsaker, både färska och underbart gott inlagda. Till detta drack vi sex olika sorters risvin, alla från Yamagata. En av de finare sorterna var flaskan här på bilden. Märket lyder Man-nen yuki - Tio tusen år snö, vilket givetvis syftar till berget med sin ständigt snöklädda topp. Som så många andra risviner så är detta producerat i små serier som sällan kommer längre bort än länsgränsen. Den här buteljen (standardstorleken en shou - ca 1,8 liter) har nummer 346 i en sats om endast 500 flaskor.