Mysteriet med den felvända kaffekoppen på japanska kaféer
När jag landade i Tokyo 1982 fanns det nästan inga "moderna" kafékedjor i Japan. Doutor (min ständiga favorit bland kedjorna) hade bara startat två år tidigare (originalkafét finns fortfarande kvar i Harajuku, utmed Omotesando ganska nära det stora Meiji-Jingu-templet) och hade inte hunnit få upp farten; idag har man över 900 kaféer över hela Japan. Istället var den vanligaste kaféformen privat ägda kaféer där oftast en äldre herre i vit skjorta och fluga stod och varsamt och försiktigt bryggde en kopp i taget. Miljöerna var ofta traditionellt västerländska i mörkt trä och ur en fin stereoanläggning ljöd oftast klassisk musik. Kaffet var nästan alltid mycket dyrt - minst 40 kronor koppen med dagens växelkurs - och det dracks därför långsamt och med andakt.
Dessa klassiska kaféer, sk kissaten, har nu mer än halverats i antal i takt med att Doutor, Starbucks, Tullys, Exelcior och andra kedjor nästan exploderat i popularitet. De är dock en upplevelse att njuta av då och då; små oaser av lugn och stillhet mitt i mega-staden.
Något som säkert alla som tagit sig en kaffetår på ett klassiskt japanskt kafé undrat över, är varför man får koppen felvänd. Den ställs fram framför dig med kaffekoppens öra till vänster och skeden placerad framför koppen, inte bakom. När man vet förklaringen, så ter det sig dock självklart, speciellt i ett så pass traditionsbundet och serviceinriktat land som Japan.
Det är nämligen så att när kaffekonsumtionen började ta fart på 60-talet, så dracks kaffet oftast med mjölk och socker, och sockret var då oftast i form av sockerbitar. Det behövdes alltså en del omrörning i kaffet innan det kunde drickas. I ett land där nästan alla är högerhänta, innebar då detta att man började med att hålla koppen med vänster hand medan man rörde med den högra med den sked som för kundens bekvämlighets skull placerats framför koppen.
Jag föreslår att du tar dig en dyr men god kopp kaffe när du råkar passera ett klassiskt japanskt kafé. Det finns fortfarande ett eller ett par i varje stadsdel, men de är en utdöende art, så det gäller att passa på innan kedjorna tar över helt och hållet (inom parentes kan dock nämnas att Nagoya fortfarande har en frodig kafékultur av orginalsnitt - vet inte varför men det är värt att forska i).
Här kan du läsa mer om kissaten och titta på foton från dessa intressanta etablissemang.