Japanernas kärleksaffär med karee - curry på japanska - fortsätter utan några tendenser att avta i intensitet. Tvärtom - currysorterna på snabbköpshyllan tilltar i omfattning och currykrogarna är fler och mer populära än någonsin. Världens största currykrogkedja finns icke förvånande i Japan.

På snabbköpet eller närbutiken kan man köpa currykryddor om man vill göra hela rätten själv. Sedan finns det färdig currysås i form av "currykakor" som man löser upp i varmt vatten. Dessa är mycket populära genvägar till goda currygrytor och vi använder dessa väldigt ofta hemma i köket. Men de brukar behöva lite uppiffning och vi har till vana att lägga till både burktomater, vitlök och diverse curryrelaterade örter. Till sist finns det kukure curry där kukure är en förkortning av kukuresu - "cook-less", dvs färdig currygryta utan krav på tillagning; bara att värma i en kastrull eller i mikrovågsugnen.

Den mesta curryn som äts i Japan är vad man vill kalla "japansk curry". Det är en ganska mild curry med mörkbrun färg och den innehåller oftast en blandning av kött - nästan alltid nötkött eller kyckling - och diverse grönsaker, där potatis och morötter brukar vara standard. Jag skulle uppskatta att den japanska curryn utgör åtminstone 90% av den enorma japanska currykonsumtionen. Det är mycket vanlig mat både i hemmen och på krogen. När man frågar japanska barn vad deras favoritmat är, brukar curryn hamna på prispallen, bredvid ramen (nudelsoppa ursprungligen från Kina) och sushi.

Efter den japanska curryn så har vi den indiska curryn som god tvåa på den japanska currytopplistan. Det är faktiskt väldigt gott om indiska krogar i det här landet, och det handlar då om "äkta" indiska krogar med idel indier (och kanske någon kille från Pakistan) vid grytorna och tandoor-ugnen. Jag har diverse favoriter här och höjdaren är nog Moti i Roppongi (de har några andra krogar i samma kedja, men Roppongi-krogen är den klart bästa, fråga mig inte varför). Deras Butter Chicken är himmelsk! Just deras Butter Chicken är så solklart godare än alla andra butter chicken jag ätit, så att det nästan är löjligt. Här i vårt grannskap har vi en indier vid namn Shagun. Också förbaskat gott, men deras butter chicken bleknar vid en jämförelse med Moti. Allt annat är dock i toppklass. Här har vi deras Chicken Tikka. Grym!

Till sist så har vi då thailändsk curry. Vi är begåvade med ett bra thai-ställe här på andra sidan stationen - Koh Phi Phi. Riktigt bra med en mysig thailändare vid spisen med en tatuering på armen som säger "Jag älskar Japan" på japanska. Klart han blir poppis! Både gröna och röda curryn helt OK och lika bra som hemma i Thailand. Pluspoäng för att man inte fjäskar för japanska smaklökar genom att anpassa smaken. Japanerna har ju "alltid" gillat kinesiskt och koreanskt, men övrig asiatisk mat kommer starkt, och som det curry-älskande folk man är, så hamnar thai-curryn i rätt mun, om man säger så.

När jag är hemma i Sverige, förvånas jag faktiskt över att curryn är så underexploaterad av matvaruföretagen. Det är ju en smak som sedan länge faktiskt finns i landet, men var är produkterna? Här har vi ett område där en duktig entreprenör, eller en större aktör med osedvanlig experimentlusta, skulle kunna karva sig en marknad.